Från Schema till Mönsterkort

1) Rita schema
Ett schema består av ett antal symboler samt signaler och bussar.

En symbol motsvarar en fysisk krets. I symbolen anges fysiska mått för kretsen och anslutningspunkt (ben). För standar kretsar finnas färdiga symboler i verktygets standardbibliotek. Ovanliga kretsar för man själv bygga symboler för i verktygets symboleditor.

När alla symboler är härdiga placeras symbolerna i schemat (samma symbol kan användas många gånger). Därefter ska signaler och bussar dras mellan symbolerna (görs för hand av schema ritaren). Signaler och bussar som går till en annan sida (ett stort kort består av många schemasidor) för en symbol som anger detta.

Exempel på en schemasida.
Exempel på en schemasida

2) Granska, granska
Det är otroligt viktigt att signaler, bussar och symboler blir rätt. Varje signalfel här gör att man måste "patcha" det färdiga kortet, d.v.s. skära av ledaren och dra en tråd (patch) mellan där signalen igentligen skulle gå. Fel i symbolens fysika attribut gör att komponenten inge går att montera (trist). För att minimera antal fel (helst undvika) måste schemat granskas (kontrolleras) om och om igen.

3) CAD underlag
Verktyget genererar själv en nät- och komponetlista av schemat. Nätlistan beskriver hur alla signaler ska dras. Komponetlistan beskriver hur all komponeter ser ut. Till detta läggs en manuell gjord CAD-Spec som anger fysiska mått på kortet, komponeter som måste sitta på en bestämd position (t.ex. kontakter) och viktiga ledare som t.ex. klockor som ska dras extra bra. Alla dessa dokument skickas sedan till CAD:aren (se nästa punkt).

4) CAD
Verktyget läser in nät- och komponentlistan och över sätter alla komponenter till fyisk komponenter (förutsatt den finns i verktygets bibliotek). CAD:aren ritar sedan upp kortytan och placerar ut komponenterna. Som hjälp vid placeringen tittar CAD:aren på "rubberband"-bild (se figur nedan). När placeringen är bra är dessa trådar korta och korsas så lite som möjligt.

Exempel på placerade komponenter där signaler och bussar visas som "rubberband".
Exempel på placerade komponenter signaler som "ruberband".

5) Routing
När alla är överens om placeringen och känsliga signaler handdragits, startas CAD-programmets "routung"-verktyg. Programmet drar då signaler som är definierade i nätlistan så kort och i så få lager som möjligt. Efter några timmar brukar programmet ha skapat ett antal filer. En fil för varje lager och några extra filer för borrinformation, screentryck, skyddslack o.s.v. (se även figur nedan).

Exempel hur det olika lagren kan se ut (i detta fall för ett 8lagerskort).

Exempel hur det olika lagren kan se ut (i detta fall för ett 8 lagerskort).

6) Tillverkning
Filerna från CAD blir filmer och styrdata för maskinerna. Filmerna används för att exponera kopparen för varje lager. När alla lager är klar limmas det ihop. Därefter borras hål där signalen ska byta lager (viahål) och kortet förtennas (så att det blir kontakt mellan lagren i hålen).

Exempel på färdigt mönsterkort.

Exempel på färdigt mönsterkort.

 

Denna sida uppdaterades: 2005-05-29. Kommentarer/frågor om denna hemsida.